För mycket helt enkelt

Jag koncentrerar mig på de stora händelserna för det är under dessa två år som en del av konsekvenserna visade sig...

 

Kort om vem jag var: Energi var mitt andranamn, effektiv likaså. Smart, bra inte bäst men bra på nästan allt. Bra jobb, bra mamma(trodde jag), bra fotbollscoach (trodde jag) bra styrelseledamot och kassör i nystartad förening med allt det ekonomiska ansvaret på mina axlar.... Nytt hus med övergripande ansvar över familj och saker. Det var så jag kände iallafall, jag hade koll på allt, allt från bilarnas service, besiktning, däck, barnens lektioner i skolan, tvätt, städningen hemma, trädgården, allt allt allt... jag tog ansvaret från de andra familjemedlemmarna...

 

Jag hade ofta huvudvärk under 2013. Jag blev lätt förkyld med djupa förkylningar. Barnen var lite äldre och hemma för sjukdom mer sällan medan jag blev mer slutkörd. 

 

Efter min egen semester och kollegans semester och när skolan började igen så kollapsade jag på jobbet. Kanske fel ord. Jag ska förklara. Kollegorna var tillbaka o det var lugnt nu på jobbet. Det ringde inte lika mycket. Allt hade lugnat ner sig. Allt var bra nu. Antar att det som följde var en produkt av att det varit för mycket under en lång tid. Det är då som man ofta kan känna av bakslag. När allt lägger sig. Det är därför man ofta blir sjuk till helgen eller semestern eller annan ledighet. När lugnet lägger sig i kroppen.

 

Den dagen: Jag kände mig konstig där vid kl 11 kanske... kände mig snurrig men mådde rätt ok. Jag tog en ipren (inget ovanligt, jag tog det ofta just i förebyggande så jag kunde fortsätta lite till) jag tänkte huvudvärken som skulle komma....... inte skulle komma.....  Lunchtid. Jag och en kollega gick till ica o köpte plockasjälvsallad, jag kände inte för mcd direkt. Tillbaka på jobbet var jag nog lite virrig men mådde ok. Jag kommer ihåg att jag skulle säga nåt om avokadon jag hade köpt men hittade inte ordet för just AVOKADO. Knepigt men jag släppte det. Återgick till arbetet, de andra gick på lunch. Jag fick ett kundbesök. Allt bra. Jag loggade in på besöksdatorn. Småpratade med kunden. Frågade om personnr. Lyssnade, hörde, fattade inte... frågade igen, hörde att han sa nåt men vet inte vad... han sa uppenbarligen en del siffror men jag fick inte ner de från min hjärna till mina fingrar så jag kunde fortsätta hjälpen...

 

Jag mådde ju rätt ok. Men jag sa att jag blev yr för jag kunde inte förklara vad jag kände. Jag bad en kollega ta över mitt kundbesök och la mig i lunchrummet. En annan kollega höll mig sällskap. Pratade med mig, jag hörde, jag försökte svara, jag sa konstiga ord, hittade på ord, kunde inte säga mitt personnr. Ambulans tillkallades. Kollegan ringde min man, fick mitt personnr, åkte med mig till akuten. D mötte upp...

 

Jag röntgades både CTskalle och magnetröntgen, jag låg med EKG över ett dygn. Mina minnessvårigheter släppte efter 2 timmar kanske. Jag kunde åter prata. Hjärnan började få ut signaler igen... huvudvärken kom.

 

Man tog ryggmärgsprov, boreliaprov, massor av blod, gav mig mat... jag låg där 2-3 nätter sen fick jag komma hem med en förmodad "migränattack" Kanske... 

 

Ja, kanske... jag försökte acceptera det. Att det var migrän. Jag var 34 år och hade fått migrän.

 

Jag var hemma sjukskriven i 2 veckor på 100% sen jobbade jag 2 v 50% (tror jag, kommer inte ihåg exakt men det var inte mer än så iaf) Efter 50%-sjukskrivningen återgick jag till 100%. Den lokala läkaren sa att det nog bara var spänningshuvudvärk, jag skulle lära mig slappna av. Promenera, sa han. Och att jag satt och grät där hos honom med min make bredvid mig sa han att det nog bara var en chockreaktion av att jag nästan hade stroke... JAG TRODDE JU HONOM och återgick till jobbet men tog det iof lugnt.

 

Trappade ner coachningen, försökte släppa på kraven hemma, försökte släppa på kraven på jobbet.....

 

Jag var nog hemma för huvudvärk ca 1 vecka per månad. Jag trodde jag fått migrän. Kom till en migränspecialist, han sa likadant. Han frågade om jag hade det stressigt. Ja, varade jag... jaha, ta det lugnt då menade han....

 

Jag försökte... fortsatte hatta... jobbade, hjälpte till att coacha ibland, höll koll på föreningens ekonomi (den har jag skött klanderfritt vilket känns rätt så bra), var sjuk, hade huvudvärk, magont... pappa fick cancer...

 

sen kom april -14

 

fortsättning följer......

 

Peace!