Mina drivkrafter som jag ska förtränga

Kommentera
Det här med drivkrafter... de som är jag... som positiv, engagerad, effektiv, nyfiken, envis... jag ser de som drivkrafter. Det som är bra med mig...
 
Men på nåt jävla vänster har jag en känska av att jag ska vända på dessa så jag ska bli en ok människa igen. Inte det att jag ska va negativ, oengagerad, loj å lat... men det är så jag känner mig. Å det är känslan jag lever med nu eftersom jag inte kan driva(leva) på som vanligt.
 
Vad är drivkrafterna och vad är mina positiva sidor i mitt arbete? Jo, samma sak! Jag är positiv. Var det iallafall. Sa inte nej förrän jag provat. Och när jag väl provat så ger jag inte upp (blev ju en ond cirkel ser jag ju nu)
 
Jag är engagerad. Så engagerad att när/om det dyker upp nåt dilemma så försöker jag lösa det. Då som nu. Det tar kraft. Men om jag slutar? Ja, jag dör inte, jorden går inte under. Men då får jag en känsla av att jag inte bryr mig. Och det är inte jag 
 
Jag är effektiviteten själv. Snabb i fingrarna. Börjar jag med nåt så brukar det gå med bara farten. Jag glömmer ta paus å låta mitt lilla huvud vila. Men när jag lägger mig å vilar på mitt rum med benen uppåt väggen med lurarna på och nån halsduk över huvet... det känns inte seriöst... Kallt är det att ligga på cementgolvet åxå, trots heltäckningsmatta... Men vem bryr sig egentligen. Ingen troligtvis... Men jag får fixa nåt annat att ligga på, vi har inget vilorum heller... det är faktiskt lite skandal. Det blir nog bättre i nya huset sen.
 
Nyfiken är jag... fortfarande... där har jag samma driv som innan. Samma driv jag måste dämpa.
 
Envis. Ja...
 
Men hur gör jag för att "hejda" dessa drivkrafter? Det är ju det där som jag är. Vad är jag utan det där? 
 
Vad är jag för medarbetare om jag inte är det där? Har jag rätt till den plats jag har i företaget? 
 
Känner mig rotlös men även framtidslös på nåt sätt... samtidigt tror jag (eller, jag VET egentligen) att jag gör lite nytta på jobbet iallafall. Även om det inte kan MÄTAS just nu iallafall. 
 
Det känns som om det är sånt här man behöver en terapeut till. Jag har tagit examen från min jag fick genom arbetet... men nån att bolla såna här grejer med... testa nya väger, få nya inblickar i andra tänk... Inte fastna i dessa tankar... 
 
Det är väl därför jag jagar böcker som kanske har den där lösningen för mig. Om du läst detta och kanske vet en bok som jag skulle bli hjälpt av... snälla tipsa mig!
 
Peace!