Idag var jag på ett besök hos en ayurvedaspecialist. Just för att se om jag kan hjälpa min kropp in i mer balans. Eftersom min läkare inte kan göra mer för mig, det är bara att vänta in hjärna o själ. jag vill ju göra allt för mig nu så jag ska må bra. Finna den där balansen alla pratar om. 

Jag har själv lagt mycket tid på att utesluta ögon, spänningar i kroppen, motionsbrist, socker i föda, börjat yoga o meditera. Allt detta på eget intiativ. 

Läkaren gav mig antidepressiva vilket säkert inte var helt fel men jag strävar ju efter att må såpass bra att jag ska kunna våga sluta med dem. 

Till saken.... Varför är alternativ medicin så motarbetad? Varför kan man inte kombinera? Man behöver ju inte bli fanatisk åt nåt håll. Inte utesluta nåt. Men plocka godbitarna. Och varför forskar man inte djupare i gamla läkekonster som ayurveda? 

Min man är väldigt skeptisk till ayurveda. Men han är skeptisk och kritisk mot det mesta. Ikväll frågade han mig hur det gått på "läkarbesöket" och jag berättar det jag kommer ihåg (minnet ni vet) och han tittar snett, skeptiskt, fnissande på mig. Så misstrodd! Sånt avståndstagande!

Jaja, jag vill ju iaf må bra. Jag försöker iaf hotta nåt som fungerar på mig. Jag har förstått att jag inte kan frälsa världen eller ens min familj. Nu tar jag hand om mig. Och det hör jag genom att lära mig om mig själv. 

En bok jag kan rekommendera är: "vägen till hälsa" av Christina Doctare. En bok om att försöka hitta det bästa från båda världar. 

Peace!

Ayurvedakonsultation

Allmänt Kommentera
Idag var jag på ett besök hos en ayurvedaspecialist. Just för att se om jag kan hjälpa min kropp in i mer balans. Eftersom min läkare inte kan göra mer för mig, det är bara att vänta in hjärna o själ. jag vill ju göra allt för mig nu så jag ska må bra. Finna den där balansen alla pratar om. 

Jag har själv lagt mycket tid på att utesluta ögon, spänningar i kroppen, motionsbrist, socker i föda, börjat yoga o meditera. Allt detta på eget intiativ. 

Läkaren gav mig antidepressiva vilket säkert inte var helt fel men jag strävar ju efter att må såpass bra att jag ska kunna våga sluta med dem. 

Till saken.... Varför är alternativ medicin så motarbetad? Varför kan man inte kombinera? Man behöver ju inte bli fanatisk åt nåt håll. Inte utesluta nåt. Men plocka godbitarna. Och varför forskar man inte djupare i gamla läkekonster som ayurveda? 

Min man är väldigt skeptisk till ayurveda. Men han är skeptisk och kritisk mot det mesta. Ikväll frågade han mig hur det gått på "läkarbesöket" och jag berättar det jag kommer ihåg (minnet ni vet) och han tittar snett, skeptiskt, fnissande på mig. Så misstrodd! Sånt avståndstagande!

Jaja, jag vill ju iaf må bra. Jag försöker iaf hotta nåt som fungerar på mig. Jag har förstått att jag inte kan frälsa världen eller ens min familj. Nu tar jag hand om mig. Och det hör jag genom att lära mig om mig själv. 

En bok jag kan rekommendera är: "vägen till hälsa" av Christina Doctare. En bok om att försöka hitta det bästa från båda världar. 

Peace!
Det funkar att titta på barnens matcher. Jag känner krypet i kroppen. Nervositeten. Vinnarskallen. Jag vill gärna vara med där på plan. 

Innebandy. 

Det var aldrig min grej när jag var yngre. För mesigt. 

Idag hade jag definitivt kört på. 

Men det är roligt att titta. Nu kan jag sitta på läktaren, hålla krampaktigt i kaffemuggen. Titta ner i backen eller upp u taket om det blir föööör spännande. Försöker att inte heja så högt men det är svårt. (Jag var inte coach för inte liksom)

Match 2 för dagen alldeles strax. Cupspel i dagarna tre. Obesegrade hittills. Gött

Men nervöst. Känner hjärtat rusa lite redan nu när jag bara skriver om det. 

Men det är ett steg framåt. Höra säsongen såg jag inte många matcher alls. 

Peace  

Barnens idrottsarrangemang

Allmänt En kommentar
Det funkar att titta på barnens matcher. Jag känner krypet i kroppen. Nervositeten. Vinnarskallen. Jag vill gärna vara med där på plan. 

Innebandy. 

Det var aldrig min grej när jag var yngre. För mesigt. 

Idag hade jag definitivt kört på. 

Men det är roligt att titta. Nu kan jag sitta på läktaren, hålla krampaktigt i kaffemuggen. Titta ner i backen eller upp u taket om det blir föööör spännande. Försöker att inte heja så högt men det är svårt. (Jag var inte coach för inte liksom)

Match 2 för dagen alldeles strax. Cupspel i dagarna tre. Obesegrade hittills. Gött

Men nervöst. Känner hjärtat rusa lite redan nu när jag bara skriver om det. 

Men det är ett steg framåt. Höra säsongen såg jag inte många matcher alls. 

Peace  
Alltså. Jag är bra. Jag är duktig på det jag gör. Ok att jag kännt mig otillräcklig den tid jag jagade tiden. Men jag har alltid gjort ett bra jobb oavsett om det varit mitt yrke eller fotbollscoach eller styrelseuppdrag eller som mamma. Fru åxå. Fast där har jag alltid kännt mig otillräcklig. I hemmet. Jag vill mer än jag pallar med. 

Så, när jag nu hamnar i utbrändheten känner jag mig oförstående. Alltså, jag fattar. Men ändå inte. 

Jag har aktiverat mig till detta tillstånd. 

Hur lyckas man med det?

Och viktigare fråga nu. Hur blir jag bra? Aktivitet gör mig trött. Men jag klarar att aktivera mig ett tag. Sen stänger kiosken. 

Det var ingen bra vecka att öka arbetstiden med 100% och samtidigt ha nåt inbokat extra varje dag som föräldramöte, tandläkare, läkarbesök med barn... Och så innebandycup hela helgen på det. 

I-landsproblem 

Men, det är faktiskt frustrerande. 

Peace

Kroniskt oförstående

Allmänt Kommentera
Alltså. Jag är bra. Jag är duktig på det jag gör. Ok att jag kännt mig otillräcklig den tid jag jagade tiden. Men jag har alltid gjort ett bra jobb oavsett om det varit mitt yrke eller fotbollscoach eller styrelseuppdrag eller som mamma. Fru åxå. Fast där har jag alltid kännt mig otillräcklig. I hemmet. Jag vill mer än jag pallar med. 

Så, när jag nu hamnar i utbrändheten känner jag mig oförstående. Alltså, jag fattar. Men ändå inte. 

Jag har aktiverat mig till detta tillstånd. 

Hur lyckas man med det?

Och viktigare fråga nu. Hur blir jag bra? Aktivitet gör mig trött. Men jag klarar att aktivera mig ett tag. Sen stänger kiosken. 

Det var ingen bra vecka att öka arbetstiden med 100% och samtidigt ha nåt inbokat extra varje dag som föräldramöte, tandläkare, läkarbesök med barn... Och så innebandycup hela helgen på det. 

I-landsproblem 

Men, det är faktiskt frustrerande. 

Peace